Emotional Anatomy

Hej och välkomna! Det här är en workshop i Emotional Anatomy. Jag heter Stina Nyberg och det här tar en timme ungefär.

Emotional Anatomy kan översättas som känslornas anatomi, eller som en känslosam anatomi. Jag kommer att ge er en kort bakgrund och förklaring. Emotional Anatomy är ett sätt att genom sin fantasi, föreställa sig en annorlunda kropp och sedan kunna röra sig och låta utifrån den fantasikroppen.

Kan alla komma ut hit på golvet?

Jag kommer sluta att prata i mikrofonen nu. Om ni inte hör mig kan ni titta på den som är bredvid och härma.

Det börjar så här! Det vi ska göra först är att scanna kroppen för att hitta var känslor sitter. Det allra första vi måste göra är att komma på en känsla som vi vill jobba med. Alla kommer tillsammans jobba med en känsla.

Är det någon som har en känsla just nu som man känner att ”den här vill jag jobba med”! Antingen för att man vill känna den, eller bli av med den eller något annat.

Glad!

Glädje! Vi tar det!

När ni har bestämt er, fokusera på glädjen. De som står tänker på ”var sitter glädjen i min kropp”. Personerna som känner, ni försöker att känna glädjen under era händer.

Det är ganska stora. Mmmm.
Och så känns det som om man hoppar. Stor, liten… Det känns som energi, som frigörs. En blandning.

När ni har beskrivit klart för era vänner, då byter ni roll helt enkelt.

Den är mjuk.
Det känns bra. Jag känner kärlek.
Nu är det du!

När ni har beskrivit för era kompisar; färgen, formen och materialet. Om det rör sig. Kom ihåg er egen glädje och så byter ni till sista personen.

Okej!

På insidan av kroppen. Lägg händerna på platsen där glädjen är. Bara tänk själva. Vilken färg glädjen har? Vilken form den har? Exakt var i kroppen den sitter? Är den långt ut eller inne i kroppen?

Prova igen att ge den jättelite plats. Tryck ihop glädjen till en liten, liten glädje. Öppna upp platsen igen till en jätte, jätte stor plats.
Ni kan släppa händerna från platsen där glädjen sitter för att kunna röra er lättare. Ni kan också sätta tillbaka händerna på platsen för att komma ihåg dess form och färg och hur det känns.

Vi provar att skaka lite på glädjen. Skaka på den platsen där glädjen sitter.

Bra!

Prova att röra glädjen i cirklar i rummet. Rör den långsamt som om den flöt runt i vatten. Kom ihåg vilken form den har, vilken tyngd… Vilken färg. Hur rör sig just din glädje i cirklar.

När ni vill kan ni också öppna ögonen. Jag öppnar dem för att också veta att jag inte krockar med någon. Ni kan också blunda igen om ni vill fokusera.

Som att ni hör ljudet för första gången när det kommer ut ur munnen.

Rör på den, glädjen, platsen och se vilket ljud som kommer ut.

Kom alltid ihåg vilken form glädjen har, vilken tyngd..

Om ni vill kan ni alltid sätta händerna tillbaka på glädjen för att komma ihåg var exakt den sitter och känns. Försök att röra er exakt som glädjen är och låta precis som den låter.

Vi kommer första att andas in och ut, alla tillsammans. Och andra gången andas vi in alla tillsammans och andras ut med det ljud som glädjen har. Så det är det ljudet som ni precis gjorde med glädjen. Och sen gör vi en tredje gång. Andas in, och andas ut i ett annat ljud. Vilket annat ljud som helst. Är det okej?

Så först andas alla in.. Och bara andas ut.

Andas in.. Och andas ut med glädje-ljudet.

Andas in en tredje gång. Och andas ut med ett annat ljud.

En del av de här typiska dansklasserna är att man ofta samlas i en ring i slutet. Då kan man prata lite om hur man känner, om det är något som man vill dela med sig till andra människor om vad man upplevde, om det är någonting som man tyckte var dåligt eller bra. Om man vill! Jag har också tagit med mig lite frukt så att man kan ta en fruktstund och återhämta sig här.

Ni är välkomna att ta en frukt. Om det är någonting som man känner att man vill prata om eller berätta, så har vi några minuter innan vi slutar.

SLUT